Just när det blev vinterkallt var jag färdig med Ellabella Päronpajs regnbågströja. Och nu vet jag att hon är varm när hon går mellan skolan och teatern och bussen och alla möten på ungdomsfullmäktige. Det känns bra. Och hon är varm av både ull och regnbågens alla färger och tröjan passar perfekt ihop med hennes regnbågsarmband. Tänk vad fint.

.

.

Ull är det bästa materialet som finns när man fryser! Om ullen blir blöt så värmer den ändå jämfört med bomull som kyler ner när den är blöt. Därför har jag bara ullstrumpor på fötterna när det är vinter. Och om de är trasiga eller borta är jag hellre barfota än tar på mig bomullsstrumpor när det är kallt. Eller så tar jag på mig raggsockorna direkt. För de värmer inte lika bra om man har bomull under raggsockorna. Barnen är uppfödda inlindade i ull och nu när de är tonåringar kan de skämta om det. Fast det är väldigt kärleksfullt. För hur förutsägbart det än är att just mina barn som går på waldorfskola har haft ull på sig från topp till tå när de var små så måste de också få göra uppror som tonåringar. Men just ullstrumporna och tröjorna vill de inte vara utan. Det är roligt att råka höra deras brandtal om ullstrumpornas förträfflighet när de pratar med en kompis som fryser om fötterna. Och fortfarande önskar de sig ullunderställ om vintrarna. Eller ujundejstäj som Ellabella Päronpaj sa för ganska många år sedan. Det var ungefär samtidigt som hon höll upp handens alla fingrar och drog i ett i taget och svarade bestämt öd, öd, öd, öd och… öd på frågan om vilken hennes älsklingsfärg var. Och det var då hon önskade sig en öd vejktygslåda med vassa och hårda vejktyg. Nu önskade hon sig en tröja. I ull och regnbågsfärger. Och äntligen är den klar.

Apropå uppror så är Viggo som är tolv och yngst bäst på den grejen. Han och några av hans klasskompisar testar olika identiteter och stilar genom att komma till skolan med olika kläder och attribut olika dagar. Det hela är väldigt lekfullt och kreativt. Ena dagen är de emo, med svarta kläder, nitar och kajal, och andra dagen är de snobbar, med slips och kavaj och vattenkammat hår. Men den allra roligaste dagen är de… waldorfbarn och då får vi skratta åt alla lager med ullkläder, hemskickade vantar och tröjor och halsdukar som vi också älskar. Och de får klä ut sig till de barn deras föräldrar försökt få de att vara när de var mindre. Jag tror att det är denna distans och humor och lekfullhet som gör att de alltid kommer att ha ullstrumpor på sig på vintrarna. Och kanske kommer jag alltid att få sticka nya tröjor till dem.

.