.

När hösten börjar längtar jag alltid efter utflykter. Jag vill ut i den höga, klara luften och jag tycker både om soliga och dimmiga dagar. I vår bok Picknick, utflykter & inflykter finns det ett stort avsnitt om hösten. Det handlar om vandring och svampplockning, läsning i bokskogen, inflykt vid kakelugnen, drömmar om Paris och goda saker att packa ned i ryggsäcken eller korgen.

.

.

I slutet av september ska vi till bokmässan i Göteborg och prata om vår bok, det ska bli spännande! Mitt i allt flyttstök har jag nästan glömt bort att vi i våras kom ut med vår bok.

.

.

Nu packar jag upp mormors kakburk med rosor på i vårt nya hem, Kockumsmuggar och handdukar får nya lådor och hyllor och jag planerar höstutflykter på den här vackra ön.

.

.

Ibland slår jag upp mina egna recept på bloggen när jag står och bakar eller lagar mat. Nu händer det också att jag bläddrar i min egen bok för att komma ihåg hur jag brukar göra olika godsaker. Det är en härlig känsla.

.

.

Idag har jag legat på en bänk i Almedalen och väntat på att affären som säljer stickor ska öppna. Jag lyssnade på dunsarna från äpplen och päron som föll till marken för att ligga där och ruttna och dofta så där septembermustigt medan vågorna brusade nere på stranden. Jag är så tacksam att jag får vara här i den stad jag tycker så mycket om. Garnaffären öppnade och jag kunde köpa min sticka och gå hem igen för att fortsätta på en ny design som känns så spännande och vacker.

.

.

Jag får problem när jag ska lägga mig där på en bänk, för där har ju ganska många politiker suttit. Plötsligt drabbas jag av en snålhet med min egen kroppsvärme. Jag är så trött på inskränkta och elaka människor och på politiker med åsikter så långt från människovärde, kärlek och respekt att jag först känner att jag inte vill bjuda på värmen från min hud till den bänk där det antagligen suttit politiker med för mig avskyvärda åsikter. Sen kommer jag på att det kanske är just avsaknaden av närhet till andra människors hud och bristen på värme från andra människor som gör människor kalla och hårda. Då bestämmer jag mig för att bjuda träbänken i Almedalen på värmen från min kropp och jag belönas genast med solvärme och fåglars skuggsång. Och jag tänker på alla goda politiker som förhoppningsvis kan sprida sina goda spiraler ut i världen likt min kroppsvärme sprider sig på bänken i Almedalen.

.

.

Jag går hem genom kullerstensgatorna med min nya sticka. Att gå är så rofyllt och skönt och i somras fick jag äntligen med Dennis på den där vandringen vi diskuterar i vår bok när det blir höst varje år. Nu vill han vandra runt hela Gotland med mig och jag ser fram emot många vackra dagar med kängor på fötterna, vinden i ryggen och kaffe i ryggsäcken.

.

,

Och ja, det är Dennis som gjort de fina teckningarna. Det finns fler i boken.