Visby är verkligen en vacker stad året runt. Jag trivs allra bäst på hösten då det inte är så fullt av människor överallt och jag kan strosa runt i gränder och genom Botaniska trädgården och gå blåsiga promenader utmed havet.
Jag gör mig ärenden i stan ibland bara för att få vara där en stund nu och då när det inte längre är vår vardag. Äter lunch med en vän, fikar med stickande kompisar, hämtar dottern på jobbet och sådana saker.
Elsa Beskows Höstvisa ackompanjerar mig alltid så här års.
Det glimmar i guld och klaraste rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och lönn
de fäller nu bladen till marken:
”Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,
vi väver ett täcke så varmt och så tätt,
vi väver stt täcke åt marken.
Se vintern är nära, och vädret är grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,
vi väver ett täcke i guld och i rött,
vi väver ett täcke åt marken.
Jag fascineras varje år av knopparna intill trädens gyllene höstlöv. Knopparna där nästa års små ljusgröna löv redan nu ligger och vilar och väntar på vårsol, vitsippor och näktergalssång. En liten tid får de vara intill varandra på grenen. Det som är färdigt och det som ska komma. Och överallt i naturen påminns jag om livets vackerhet och skörhet. Om cykler och kretslopp. Om vad och vilka vi får vara nära en stund. Det är så vemodigt och vackert och fantastiskt på samma gång. Och vi får inte glömma vad som händer just nu, inte ta någonting för givet.
There is an English translation further down!
Detta inlägg är ett samarbete med Järbogarn och samma inlägg hittar du också på Järbobloggen.
Alla inlägg i Riddari knitalong hittar du här.
Några av oss har stickat flera Riddari redan och andra har knappt börjat. De flesta tror jag i alla fall är på gång. Det spelar ingen roll, för det här är ingen tävling. Riddari knitalong handlar om att det är roligt att sticka tillsammans och att vi kan hjälpa och inspirera varandra. Det här är det femte och sista inlägget i Riddari knitalong. Alla inlägg kommer att finnas kvar både här på min blogg och på Järbobloggen, så det är ingen fara om du känner att du inte hunnit fram till avmaskningen, du kan gå tillbaka och läsa blogginläggen när du vill.
Längre ner i blogginlägget finns lite tips för dig som stickar en kofta.
Halsringningen avslutas på samma sätt som den nedre mudden började, med några slätstickade varv som bildar en rullkant.
Om du vill kan du prova tröjan innan du gör de sista hoptagningarna före resåren. Du kan improvisera och minska några maskor färre än vad det står i beskrivningen om du vill ha en vidare halsringning. På min kofta minskade jag t ex bara 16 maskor innan resåren istället för 26 som rekommenderas för storlek M.
När du har maskat av för halsen är det dags att fästa trådar och att sy ihop hålen under ärmarna.
Vänd tröjan ut och in och fäst alla trådar med en trubbig stoppnål. Fäst genom att sy några små stygn och se till att det inte syns från rätsidan. Garnet repar inte upp sig så lätt utan ullfibrerna hakar i varandra efter tvätt och användning.
Du kan välja att sticka eller sy ihop hålen under ärmarna på tröjan. I båda fallen börjar du med att trä upp maskorna på två strumpstickor (eller varsin ände på en rundsticka) så att de ligger mittemot varandra.
Det enklaste är att sticka ihop maskorna från avigsidan. Se till att stickorna ligger mot varandra. Du tar en tredje sticka och plockar en maska från varje sticka – och stickar ihop dem till en maska. Sedan gör du likadant en gång till. Därefter drar du den högra maskan över den vänstra som vid en vanlig avmaskning. Fortsätt till alla är ihopstickade och avmaskade. Fäst tråden.
Om du istället vill sy ihop maskorna sker det från rätsidan med s k maskstygn eller Kitchener stitch. Det är lite mer komplicerat än att sticka ihop maskorna men det blir extra snyggt och ”osynligt”. Jag har beskrivit hur du går tillväga steg för steg i ett inlägg i Aftur knitalong som du kan hitta här.
Om du stickar en tröja så är det nu bara tvätten kvar innan du kan njuta av din tröja.
Om du stickar en kofta får du lite mer information längre ner.
När du har tvättat din tröja eller kofta kommer den att blomma upp och bli både mjukare, jämnare och luftigare. Jag brukar alltid tvätta mina ullkläder för hand men om du har en tvättmaskin med ett ullprogram du kan lita på så fungerar det också bra.
Léttlopi är ren ull som inte superwashbehandlats. Detta innebär att man måste vara varsam när man tvättar tröjan. Det viktiga är att ha rätt temperatur, rätt tvättmedel och att inte vrida plagget. Däremot kan man krama.
Ull är ett fantastiskt material som värmer och skyddar mot vind, kyla och väta. Detta beror på ullens unika egenskaper och ullfiberns uppbyggnad. Ull innehåller lanolin och ullfiberns ytskikt består av små fjäll. När man tvättar ullen kan man påverka dessa naturliga egenskaper. Lanolin är ett naturligt fett som gör att ullen blir smutsavvisande och varm, samt skyddar mot vind och väta.
Jag använder ulltvättmedel. Ofta kan du hitta ulltvättmedel till exempel i hälsokostbutiker. Nu finns det även garnbutiker som säljer ulltvättmedel. Jag tycker om att använda ulltvättmedel som är speciellt anpassat för att bevara ullens naturliga egenskaper och som även återfettar ullen. Det finns många olika ulltvättmedel men många använder även olivtvål, såpa eller hårschampo, det fungerar också.
Enzymer som finns i vanligt tvättmedel är bra på att bryta ner smuts men kan även bryta ner animaliska proteiner som finns i ull. Såpa gör att ullens fjäll reser sig och gör att ullen lättare tovar sig. (När man ska tova ull använder man såpa av just denna anledning) Många tvättmedel kan också tvätta bort lanolinet.
Eftersom ulltvättmedel är anpassat för att bevara ullens egenskaper som jag tycker är värdefulla, brukar jag använda det. Det finns ett utmärkt tvättmedel speciellt för Lopigarnerna som jag gärna använder. Det finns även ett balsam som hör till om man vill att garnet ska bli extra mjukt. Det kallas Ullnäring och är framtaget för att behålla ullens egenskaper, undvika statisk elekricitet och samtidigt göra tröjan mindre sträv.
Léttlopi upplevs ofta som ett strävt garn men efter tvätt blir det mycket mjukare. En del av strävheten finns ändå kvar och jag tycker att det är skönt och känns naturligt ulligt. Många vill ändå ha sina tröjor ännu mjukare och använder hårbalsam som en behandling efter tvätten.
Hårbalsam påverkar definitivt ullens naturliga egenskaper och får fjällen att lägga sig. På så vis blir tröjan mjukare men samtidigt isolerar inte ullfibrerna på samma sätt. Jag tänker att detta är bra att veta men att man självklart får göra som man vill. Om man inte kan använda sin tröja för att den kliar och känns för sträv kan det ju vara värt att använda ullbalsam eller hårbalsam för att den ska bli mjukare även om den kanske inte skyddar lika bra mot vind, kyla och väta. Den kommer säkert att vara varm ändå och framförallt skön. Själv tycker jag att det räcker med ulltvättmedel och eftersom jag är fascinerad av och uppskattar naturlig ull så vill jag bevara fjällen och lanolinet.
Jag brukar använda en balja (eller väl rengjord diskho) där jag löser upp ulltvättmedlet i ljummet, kroppstempererat vatten. Sedan lägger jag ner tröjan och låter den ligga ungefär 10 minuter. Jag kramar ur vattnet och sedan sköljer jag plagget i samma temperatur som tvättvattnet. Det brukar behövas 2-3 sköljningar för att få ett klart sköljvatten. Sedan kramar jag ur vattnet och lägger plagget i en frottéhandduk som också kramas försiktigt.
Därefter lägger jag plagget att plantorka luftigt. Man kan släta ut och forma tröjan när den ligger på tork. Det går även bra att centrifugera ull. Det som inte är bra är att gnugga och vrida, då kan ullen tova ihop sig. Om plagget har för mycket vatten kvar när det ska torka kan det bli tungt och formas av tyngden. Det kan också ta för lång tid att torka och då luktar det inte så gott.
Vädra ofta och tvätta sällan!
Ull behöver inte tvättas ofta men kan gärna vädras. Om du hänger ut dina ullplagg när det är lite fuktigt ute kommer de att avvisa smuts genom vädringen. Förvara dina tröjor liggande. Om du har dem hängande på galge en längre tid eller när de är våta så kan de dras ut av sin egen tyngd och förlora sin form och spänst.
Kofta
För dig som stickar en kofta börjar det bli dags att förbereda uppklippningen.
Jag kallar de fem klippmaskorna 1,2,3,4 och 5 från höger till vänster.
I mitten av den mittersta maskan, d v s maska 3 ska du snart klippa upp din kofta. Innan du gör det är det bra att förstärka kanterna på båda sidor. Detta kan du göra t ex genom att virka eller att sy på maskin. Om du känner dig orolig för att klippa i din tröja kan det kännas bra att sy två sicksacksömmar på var sida om där du ska klippa. I så fall syr du sicksack upp och ner genom maska 2 respektive 4.
När jag stickar i naturligt ulliga garner, som Léttlopi brukar jag istället virka utmed båda sidorna. Det är ett traditionellt sätt att förstärka kanterna på och ulliga garner fäster sig själva genom att fibrerna hakar i varandra så att det inte är någon risk för att arbetet ska repas upp. Om man använder superwashgarn eller andra ”slinkiga”garner så är det bäst att sy på maskin.
Om du vill virka kanterna så börjar du uppifrån och fäster garnet med virknålen genom maska 2 (från höger). Sedan virkar du varv efter varv nedåt, genom halva maska 2 och halva maska 3. På varje varv sticker du alltså virknålen genom maska 2:s vänstra ben och maska 3:s högra ben.
När du virkat hela vägen ner fäster du garnet med en maska rakt igenom den nedersta maska 2. Sedan gör du samma sak på motsatt sida men börjar nerifrån och arbetar uppåt. Det blir bara mitten av maska 3 kvar mellan de virkade kanterna och det är där du ska klippa.
När du sytt sina sicksacksömmar eller virkat dina kanter är det dags att klippa. Lägg plagget på ett plant underlag och se till att ha en vass sax och en hand som inte darrar. Jag brukar klippa med höger hand och med den vänstra håller jag under framstycket och liksom håller isär mitten så att jag ser bra var jag ska klippa och inte råkar klippa i de virkade kanterna. När du klippt upp koftan kan du kontrollera om någon tråd behöver fästas med något extra stygn någonstans.
Sen är det dags att sticka knäppkanterna. Börja med att plocka upp och sticka maskor utmed ena sidan. Hoppa över var fjärde maska när du plockar upp maskorna för att få en fin och stadig kant. Använd den mindre storleken på sticka och sticka maskorna när du plockar upp dem, då blir kanten finast. Plocka upp maskorna i klippmaska 1 respektive 5. Jag lät rullkanten vara rullad både upptill och nertill på koftan och plockade bara upp två maskor i början respektive slutet i rullkantsfärgen.
På ena sidan gör du knapphål, vanligast är att göra dem på höger sida för damer och på vänster sida för herrar. Jag räknar ut hur många knappar jag vill ha och hur många maskor det blir mellan varje knapphål. Så minskar jag en maska för varje knapphål och ökar sedan en maska på samma plats på nästa varv. På min kofta plockade jag upp och stickade ett varv, sedan stickade jag 3 varv resår, ett minskningsvarv, ett ökningsvarv och ytterligare 3 varv resår för att slutligen maska av.
Om du vill kan du sy fast ett fint band på insidan av koftan för att dölja klippkanterna och få en stadig och dekorativ kant. Har du virkat innan klippet så bildat den virkade kanten en fin stadkant.
Min kofta är inte helt klar, men nästan. Självklart kommer jag att visa den när jag har tvättat den och sytt i knappar!
Tusen tack för en rolig knitalong! Det har varit fantastiskt fint att se era tröjor och koftor växa fram. Jag planerar en livesändning i facebookgruppen i helgen och meddelar i gruppen vilken tid det blir. Knitalongen är officiellt avslutad nu men jag tror och hoppas att vi kan fortsätta hjälpa och inspirera varandra i facebookgruppen!
Mig kan du följa på Instagram som @kammebornia och jag finns också på Youtube i Kammebornia podcast som jag producerar tillsammans med min man Dennis. Den handlar om livet i allmänhet och stickning i synnerhet.
In English:
We are almost finished with our sweaters and cardigans! Since we all work in different pace and this is not a competition, there is no hurry if you just started. All the posts will remain on my blog and you can always go back and read whatever you want to. You can find all the Riddari knitalong posts here.
After finishing the sweater you have to fasten your threads. Turn the sweater inside out and fasten the threads with a tapestry needle. You do not have to worry about the yarn sliding out, it will be stuck because of the sticky wool fibre. Just make a few small stitches and then cut the thread.
The stitches under the sleeves are on two threads. These stitches are going to be sewn together. First you put them on double pointed needles and pull out the thread.
Now you have two options.
CARDIGAN
If you are knitting a cardigan, you are going to cut your sweater up. Kate Davies has a great tutorial where you can learn how to reinforce your knitting before cutting. You can find it here.
I name the steek stitches 1-5 from right to left, as in Kate Davies tutorial.
If you are using a ”sticky” wool yarn, like Léttlopi, you can do the crochet reinforcement. If it feels scary or you are using for example alpacka or a superwash yarn, you will need to do the reinforcement on a sewing machine.
Time to cut
It is time to cut! Make sure your work lies on a flat surface and that you have a sharp pair of scissors. Do not be scared, it is actually very satisfying to see how the sweater turns into a cardigan. You make the cut in the middle of stich 3, in between the reinforcements.
Buttonbands
If you prefer a zipper, you can sew it either by hand or by machine. You can choose if you like to knit or crochet a border before you attach the zipper. I guess it would be very nice with a sandwich as Kate Davies describes it if you are putting in a zipper.
When picking up stitches for the buttonbands, you can pick up 3 stitches on 4 rounds, pick up 3, skip one, pick up 3, skip one and so on. That makes the border firm and neat. Use the smaller size on your needles and knit the stitches as you pick them up. Pick up the stitches in stitch 1 and the on the other side in stitch 5.
Sew in your buttons.
You can add a nice ribbon to cover the cutting edges if you want to. If you have been using the crochet method, the crochet chain is a nice detail in itself.
Washing and caring
It is time to wash your sweater. After a wash the wool will be softer and the colourwork will be more even.
Léttlopi is a natural wool fibre that is not superwash treated. This means that you have to be careful while washing.
About wool and detergent
Wool is a fantastic fibre and it protects you from cold winds and moist. This is because of the natural characteristics of the wool and when you wash it you can either protect or destroy theese natural characteristics. I always use a wool detergent that is especially made to protect the wool fibre.
I mostly use Sonett or Ecover. I have also heard about Eucalan and I guess there are several others too. I have recently tried Lopis own wool detergent and I like it a lot.
Many people find the Léttlopi yarn too rough and even though it softens after a wash many people use hair conditioner to make the wool even more soft. This is of course ok to do but it is good to be aware of that it effects the fibre and it will not stand against cold winds and rain in the same way as if you did not use a conditioner.
But sometimes you have to choose and if you can not use the sweater because it is too rough, it is probably worth it to use a conditioner. I am sure the sweater will be both warm and beautiful anyway.
I do not use a conditioner as I love the natural wool and I am so fascinated by the magic of wool.
Wash
If you have a programme for wool on your washing machine, you can use that. I never dare, so I wash by hand. I use a wool detergent and lukewarm water. Then I let the sweater soak for at least 10 minutes. I take it up and carefully squeeze out excess water, rinse it 2-3 times (also in lukewarm water) and then roll it up in a towel to carefully squeeze out excess water. Then I lay it flat to dry. If you hang the sweater, the moist makes it heavy and it can effect the shaping.
Air your garments often but wash them rarely!
You do not have to wash your woolen sweater often. It is better to just air it and wash it seldom or if you have stains. Keep the sweater lying flat, not hanging.
THANK YOU!
The Riddari knitalong is officially finished now and it has been a pleasure to watch all your nice sweaters come to life! We will continue to inspire and help each other in the facebook group. I have also just discovered that some of you chat on ravelry where there is a thread in the Kammebornia group. A really nice initiative and I will be checking in there but I have not had enough time to be present as much as I would like to be on ravelry.
Thank you and good luck with your knitting!
Vi har jobbat med podden hela dagen och fortsätter in i kvällsmörkret. Det gäller att utnyttja de ljusa timmarna nu när det är november. Mest har vi filmat inne men strax innan solnedgången for vi ner en sväng till havet och drack kaffe och filmade lite extra bilder som vi behöver.
Det är så vackert med dimman och de kala träden, jorden som doftar, korna som går i hasselsnåren och vågorna som sakta slår mot stranden. En spröd vackerhet. Lite som att världen är i glas och går i slow motion. När mörkret lägger sig blir jag lugn. Ingenting är lika bråttom längre, förrän i morgon när ljuset kommer tillbaka. Nu kan vi jobba, mysa, äta middag och så småningom sova innan dagsljuset kommer tillbaka.
Det slår mig att den dimmigaste dagen hittills i år är idag, den 6 november, och det var väl just idag fast 1632 som Gustav II Adolf dog i slaget vid Lützen som sägs ha varit väldigt dimmigt. Kanske är det just idag som man ska äta bakelser? Men varför äter man bakelser för att en kung dött på ett dimmigt slagfält? Det är så mycket jag undrar. Som varför jag alltid kommer ihåg siffror som årtalet för slaget vid Lützen eller slaget vid Hastings (1066) till exempel när jag inte kan komma ihåg mer vardagliga siffror som pinkoder och kontonummer. Jag har accepterat att jag tycker mycket mer om bokstäver än siffror. Det kanske inte är så konstigt när man är poet. Men olika slag som inte ens intresserar mig? Antagligen är det någon skicklig historieberättare som fångat mitt intresse någon gång för länge sedan när min hjärna fortfarande hade plats för siffror. Och om de hör ihop med en historia är de ju lättare att minnas. Sen gillar jag förstås att känna mig allmänbildad och jag antar att vissa gubbar som slår ihjäl varandra hör till någon form av allmänbildning. Fast det kan man ju också undra varför det är så?
Jag sms:ar Dennis som åkt för att handla att dimman fått mig att tänka på slaget vid Lützen som osökt fått mig att tänka på bakelser fast jag knappt äter bakelser. Antagligen för att jag har sockerfall efter en lite för lång arbetsdag. Vi får se vad det resulterar i.
Nu finns ett nytt avsnitt av Kammebornia podcast ute på Youtube. Du kan klicka här eller på bilden nedan om du vill titta. Och du får gärna prenumerera på vår Youtubekanal, så får du ett meddelande varje gång vi släpper ett nytt avsnitt.
I avsnitt 7/2018 får du följa med oss till Trondheim och till Midtnorsk strikkefestival i Orkanger.
Om du gillar det vi gör får du gärna bli en patron. Mer information finns på vår sida på patreon.com/Kammebornia.
Nu njuter jag av november. Så har det inte alltid varit. Det fanns en tid då november fungerade som den värsta sortens svordom för mig. Jag undrade om man inte kunde stoppa in november någonstans mellan maj och juni. Jag tycker fortfarande att maj och juni är en ljuvlig tid men jag skulle inte vilja vara utan november för allt i världen.
Den mättade doften av mylla, av det som vissnar och går in i kretslopp och vintervila. Det trötta ljuset med de långa skuggorna och mörkret som omsluter och ger mig ro att vila och reflektera. Jag tänder ljus och dricker te. Går promenader i skogen och utmed havet. Jag gillar vindar och regn, våta löv som faller och lugnet innan julförberedelserna.
Jag tycker om kontemplation, ljus i mörkret och att var sak har sin tid. Nu är det november och jag har lärt mig att omfamna november, möta mörkret och njuta av den här tiden. Alla år jag led av att det var november hade jag också kunnat njuta om jag sluppit åka hemifrån. Jag har förstått det nu, att det var egentligen inte november det var fel på utan hur jag levde. Att jag var tvungen att åka iväg med både mig och barn till skolor och jobb och komma hem trötta och hungriga till ett kallt och mörkt hus. Det var ingen bra grej för mig. Jag är så innerligt glad att jag nu kan vara hemma i ett varmt hus och jobba och leva här hemma och kunna gå promenader just när det är ljust några få timmar. Det är så viktigt med ljuset. Särskilt när det är mörkt.
När vi besökte Trondheim i Norge och blev jag alldeles betagen av den vackra staden vid Nidälven. När jag kom hem kunde jag inte sluta tänka på de gamla vackra husen vid vattnet. Med det norska garnet jag packade upp ur min resväska stickade jag de här vantarna som ett reseminne. Dyrbara är alla möten med fina människor på resan och alltid ska jag minnas oktoberpromenaderna, i krispig höstluft bland singlande löv, runt Nidarosdomen och genom Bakklandet tillsammans med min Dennis och Ella.
Nu är mitt mönster släppt. Du kan hitta det här på ravelry. Jag är glad och överväldigad över det fina bemötandet mitt mönster fått. Efter bara några timmar låg det som nummer ett på ravelrys lista ”Hot right now” för vantar och det låg även på första sidan för Hot right now bland alla, över 800 000, mönster. Jag är så glad för det. Varje gång jag släpper ett mönster är jag nervös och orolig för att saker ska gå fel och att ingen ska gilla det och så vidare. Så det är fantastiskt fint när det går bra.
Nu ska vi fortsätta ha helg men jag ville bara kika in med ett litet trött glädjetjut och säga hej. I eftermiddag vid tretiden ska jag för övrigt göra en livesändning i Riddari knitalong-gruppen på facebook för de som stickar Riddaritröjor.
Välkomna!
Priset på ett par vantar
Hej!